Beslutsfattare

eHelsa

Till dig som beslutsfattare

 

Som arbetsgivare är vi helt beroende av våra medarbetare. Det är våra medarbetare som kodar, säljer, tar hand om kunder, bygger varumärke och skapar värde för våra kunder.

Medarbetarna är också en av våra största kostnader. Detta har under de senaste decennierna gjort att arbetsplatserna och arbetet har blivit allt mer rationaliserat vilket skapat konkurrenskraft och lönsamhet.

Rationaliseringen har gjorts med allt från organisationsförändringar, processutveckling, digitalisering och nu ser vi robotisering och artificiell intelligens som de senaste metoderna för att vara konkurrenskraftiga och erbjuda kunder ökat värde.

Rationaliseringarna tillsammans med samhällsutvecklingen har fått konsekvenser för arbetsmiljön och ökat stressen hos oss alla. Vi ser idag stress som den största anledningen till sjukskrivningar och illamående i alla samhällskategorier.

40% av sjukskrivningarna eller ca 70.000 av oss var sjukskrivna för stress 2015. Fram till 2009 hade vi en stabilisering och nedgång av stressrelaterade sjukdomar. Men sedan har vi sett en kraftig ökning igen. Mellan 2009 och 2015 var ökningen 140%!

En del av de läkare vi pratat med, ser ett samband mellan stressrelaterade sjukdomar och sociala medier (Facebook) samt den nya teknik i form av smartphones (iPhone) som tog fart runt 2008.

Det vi ser är att vi helt enkelt inte låter hjärnan vila tillräckligt, vi har inte längre den återhämtning som vi behöver! Det finns rön som säger att svenska 30-åringar aldrig varit i så dålig fysisk och psykisk form som idag!

Det är sant att en liten stress kan skapa bättre fokus och ökade resultat, men vi har sedan länge passerat den gränsen där stressen är positiv. Enligt Arbetsmiljöverkets studier säger sig 43% av männen och 51% av kvinnorna ha ett ”psykiskt påfrestande” arbete, och runt 20% säger att de har svårt att sova på grund av sitt arbete.

Prof Lennart Levi, svensk stressforsknings nestor säger att redan vid måttlig stress kan vi se produktiviteten reduceras med 40% på grund av att den kognitiva förmågan minskar vid stress.

Stress förändrar hjärnans neurala kretsar. Vid studier i USA har man använt magnetröntgen och sett att högskolestudenter får skador i frontlobens vita massa under tentamensperioder. Skadorna återbildas ca en månad efteråt men stressen är påtaglig.

De grundläggande orsakerna till stress är hög arbetsbelastning och låg egenkontroll. Men vi har också det som benämns ”honungsfällan”. Det vill säga att arbete är så stimulerande att medarbetaren tappar kontrollen och minskar eller slutar träna, minskar sociala relationer och familj och lägger all tid och energi på arbetet och blir utbränd.

Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi, har i samarbete med Volvo Transport kartlagt kostnaderna för utbrändhet bland chefspositioner. Den totala kostnaden för en utbränd mellanchef med en budget på 100 miljoner kronor att ansvara för, hamnade på ca 4 miljoner – före sjukskrivning.

Den stora kostnaden var inte frånvaron utan att personen inte orkade att ta tag i saker och därmed fattade en del felaktiga beslut under det sista året på jobbet. Kostnaden för en medarbetare är från 300.000 kr och uppåt och samhällskostnaden är 70 miljader säger Professor Bengt Arnetz.

Om du stressar på jobbet blir du mindre kreativ, ovillig till att förändra ditt arbetssätt och bidrar till sämre kvalitet på produkter och tjänster. Det här är väldigt svårt att mäta. Det handlar om uppskattningar, säger Bengt Arnetz. Och han får stöd för sina beräkningar från FN-organet ILO (International Labour Office) som granskat vad stress och mental ohälsa kostar i EU-länderna. I genomsnitt handlar det om 3-4 procent av landets BNP. I Sverige är det 3,5 procent av BNP för år 1999 är nästan exakt 70 miljarder, säger Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi, som har gjort de indirekta kostnaderna tydligare.

Lennart Levi har tidigare räknat ut vad stressen sammanlagt kostar de 15 medlemsländerna.
Siffran blev 2 000 miljarder kronor.